Kort uppdatering

Det går verkligen inte särskilt bra med mitt hundbloggsbloggande. Tur att ni har husses dagbok på hemsidan att kika i, han är i alla fall lite duktigare på att uppdatera även om det inte sker i något racertempo heller. ; )

Det har blivit ganska mycket jakt på sistone. Rally har visat sig vara riktigt duktig, nu när han äntligen har fått chansen att visa vad han går för. Han är också lite klokare än sin storebror, eller mindre hård, om man så vill. Ozzy däremot går på som vanligt och har därför också fått sig några ordentliga smällar de sista gångerna, så helgens planerade jakt hoppade de över till förmån för upphämtning och mys hemma.

För ungefär en vecka sen parades Ozzy igen, denna gång med Snäckan från Hissjö. Det här blir en "jaktkull", så är nån intresserad är ni välkomna att höra av er till Micke. Kolla info på hemsidan (länk till höger). Vi vet så klart inte om det blir några valpar än, men vi håller tummarna! Är roligt med en kull så nära så att man kan åka och titta på dem. Micke har nämnt ett par gånger att vi borde ta en av valparna i den här kullen, men jag håller för öronen och låtsas som ingenting... :D

Inte så mycket att hänga i julgranen, men en kort uppdatering om vad som hänt på sistone.
Så länge!
/A

Tyst

Oj, här är det tyst. Förlåt! Har så mycket som måste hinnas med att den här bloggen blir lägre än lägst prioriterad.
Det har blivit en del jakt på sistone och på fredag flyger vi allihop till Stockholm; Micke och pojkarna ska på jakthelg till Strängnäs. Själv tänker jag spendera två dagar med systersonen ♥, känns som en helt bra arbetsfördelning enligt mig. ; )
Just nu ligger de så här och myser. Jag vill också lägga mig och mysa, men måste åka till jobbet.

Toker

I stugan, juli 2010 from Anna Bäckström on Vimeo.

Semester

I lördags for Micke och hundarna på semester, en vecka senare följer jag efter. Även om det sanningen att säga är skönt att slippa fundera på när de ska ha mat och om de behöver ut och om Rally har fått sin medicin och allt vad det är, så saknar man deras tassande över golvet och värmen när de kommer och gosar ner sig i famnen.

Micke ska hägna in gräsmattan vid stugan i år så att de får vara lösa. Ifjol var de förvisso lösa en hel del också, med följden att Rally ofta hittades en eller två stugor bort. Inte helt lyckat när en av stuggrannarna har både katt och en New Foundland, stor som en björn (han kom också lufsande till oss några gånger men stack iväg fort som attan med svansen mellan benen när Ozzy och Rally satte igång och skällde). Har också fått rapporter om att en viss liten herreman har lärt sig hoppa upp på köksbordet... Vi får väl hoppas att det var ett misstag.

Mattes fina pojkar, här är de tvingade med på bild strax innan de åkte. Rally var på helspänn, orolig över att bli kvarlämnad och bevakade varje steg Micke tog:

Cola

Hej, jag heter Cola och jag är galet söt!

Och lite Rally till

Innan midsommar var Micke med ett nytt urinprov från Rally till veterinären och värdena har faktiskt blivit bättre, så vi fortsätter med 50/50 vatten/Ramlösa varannan dag och medicinering 3 ggr/dag. Ett tag när vi bytte medicin skvätte han ofrivilligt ganska mycket inne, och det förekommer fortfarande ibland om det är lite för länge sen han fick vara ute och pinka senast, men inga större olyckor har vi haft på ett bra tag. Så, vi kör på. Han är lika glad som vanligt så det går ingen nöd på honom.

Idag har Micke ryckt ner dem båda två (vi hann inte riktigt med innan midsommar, så sommarkostymen kom fram lite sent) och de verkade ha längtat efter det för båda (t.o.m. Rally!) låg och såg faktiskt ut att njuta av det. Förhoppningsvis är det lite svalare för dem nu. Ska försöka få till nån bild nån dag också, så att ni får se hur fina de är!

Mera Rally

Onsdagen före Kristi Himmelsfärd-helgen var Micke till Vännäs med Rally för att träffa en njurspecialist som skulle ultraljuda hans njurar. Stackarn såg ut som en liten punkare när han kom hem, två stora renrakade kala fläckar på varje sida, men det bekom honom så klart inte alls.

Hur som helst, eftersom specialisten hade många på kö och det var något av löpande band-principen som gällde så fanns inte särskilt mycket tid för någon egentlig konsultation, men vi fick reda på att hans njurar är ok. Däremot har han en missbildad urinblåsa som antagligen varit sån från födseln men som troligtvis förvärrats av kastreringen och resulterat i inkontinens. Veterinärens rekommendation var fysiologiskt vatten, medicin och att vi inte låter honom dricka efter ca 19 på kvällarna ( i praktiken dricker de sista gången efter att vi kommit in från kvällspromenaden).

Efter konsultation med vår ordinarie veterinär kör vi på 50/50 mineralvatten/vatten varannan dag istället för fysiologiskt vatten, eftersom det tydligen är rätt svårt att få dem att dricka det (mineralvattensblandningen dricker de utan problem). Medicinen vi fick vid påsk har vi fortsatt med och tycker att den har haft ganska bra effekt, men förra veckan tog den slut och nu har veterinären bytt till en annan. I övergången fick Rally tillbaka en del av besvären, men nu verkar det ha stabiliserats ganska bra igen, så vi hoppas att den hjälper.

Ungefär så ser det ut just nu. Han kommer troligtvis att medicineras livet ut, men om det funkar bra med medicinen kan vi testa att minska dosen så småningom. Han kan tydligen bli lite Speedy Gonzales av den... Dubbel-Speedy, blir det då! *LOL*

Rally får ett ryck

eller: "Därför slipar vi inte om parketten".

Rally får ett ryck from Anna Bäckström on Vimeo.

Rally, igen

I veckan tog vi ett nytt urinprov på Rally, men det visade ungefär samma sak som förra gången, ingen infektion men väldigt urvattnad urin. Vi har fortsatt att ge honom medicin för inkontinensen och de senaste veckorna har hans problem med detta i princip försvunnit. Nu på onsdag ska vi dock till Vännäs för att låta en njurspecialist kontraströntga honom eftersom det inte verkar som om allt står rätt till. Håll tummarna för att allt går bra.

P.S. Idag fick han gå i provgryt för första gången sen kastreringen (och kanske första gången för i år också?) och husse var mycket nöjd! Nu är det tydligen annat ljud i skällan - duktig hund!

Rally

För ca 1½ månad sen så valde vi att kastrera Rally, dels eftersom hans andra kula aldrig ramlade på plats, dels eftersom han har blivit mer och mer hanhundsilsk. Från början älskade han alla (även om kärleken inte alltid var besvarad), sen började han ge tillbaka ifall nån annan började tjafsa, men till slut blev det så att han valde att "hellre förekomma än att förekommas" och gick igång på minsta lilla vilket blev rätt tröttsamt i längden.

Några veckor efter kastreringen upptäckte vi att han hade svårt att hålla tätt. Det visade sig att det ibland händer att hundar, både hanar och tikar, blir inkontinenta av kastrering, vilket vi upplever att vi aldrig blev upplysta om. Vi hade antagligen valt att kastrera honom ändå eftersom cancerrisken är större med en kula i buken (Rallys visade sig sitta i ljumsken vilket gjorde ingreppet lite mindre), men det hade känts bättre om vi hade upplevt att vi gått in i det med öppna ögon.

Påskhelgen kändes det så pass akut att vi for in med honom till veterinären. Förhoppningen var att urinprovet skulle visa att han hade en urinvägsinfektion, men det hade han inte och blodprovet visade heller ingenting. Istället fick vi en medicin som ska ges 3 ggr/dag och som förhoppningsvis skulle hjälpa. Några dagar senare ringde vi vår vanliga veterinär ang. problemet och nytt urinprov togs. Det visade fortfarande ingen infektion, däremot var hans urin väldigt "urvattnad". Just nu vet vi inte vad det beror på, men vi ska 1. ha honom på njurröntgen hos en specialist som besöker Vännäs senare i maj, 2. låta honom dricka kolsyrat vatten varannan dag. Hon ville inte ändra något på medicineringen innan vi gjort detta. Han är pigg och glad, precis som vanligt, men lite orolig är man ju allt. Däremot tycker vi nu att det har blivit mindre problem med läckandet, så förhoppningsvis börjar medicinen nu ge effekt.

Ozzybarnen igen

Nu är Fedras och Ozzys valpar nästan åtta veckor gamla, den första flyttar hemifrån i slutet på veckan. Alla är sålda, men någon av dem kommer att vara kvar hos uppfödarna fram till början av juni och en hane behåller de själva. Jag behöver väl inte säga att de var alldeles ljuvliga?! Och luktade så där gott som bara valpar gör.

Stilla, en sekund

Pappa - barn

Gos

Sötis

Alla fem på en och samma bild! : )

Tröttisar

De två svarta valparna i kullen

Mittigris!

Ozzy-barn

Idag var vi ner till Holmsund och hälsade på Fedra och valparna. De är runda och goa och så klart alldeles otroligt mysiga. Idag är de ca 4½ veckor gamla, och vi måste absolut åka ner och kika på dem en gång till innan de flyttar till sina nya hem. Valphög = mys!

Ozzys valpar

Atlas
Dante
Fortuna
Flora
Diana
Alla med "förnamnet" Djupsundsuddens.
17 dagar gamla idag!

Valpar!

För en vecka sen kom Ozzys valpar som bor i Holmsund! Han och Fedra fick 5 valpar, två hanar och tre tikar (de var sju från början, men en var dödfödd och en klarade sig tyvärr inte). En av dem kommer antagligen att flytta till Norge. Gissa om vi ska åka och titta på dem när de blir lite större ; )

Tratt-Rally

Idag blev Rally kastrerad. Eftersom han var krypt och på senare tid har varit ganska hanhundsilsk så tyckte vi inte att det var så mycket att fundera på. Veterinären misstänkte att den andra kulan skulle återfinnas i buken, men det visade sig att den låg gömd i fettet i ljumsken, vilket var bra både för att det blev ett lite mindre ingrepp och för att det blev billigare.
Operationen gick bra och Rally finner sig ganska bra i situationen. Han var lite ynklig när vi hämtade honom och låg och myste ett bra tag invirad i en pläd i Mickes famn. Han har ju heller aldrig haft tratt förr så han har svårt med avståndsbedömningen men han verkar annars inte bry sig så mycket (Ozzy blir ju totaldeppad av tratten, men Rally verkar inte visa några såna tendenser) och han har varit ganska trött hela eftermiddagen och kvällen, men humöret är det inget större fel på. Största utmaningen blir nog att försöka hålla honom så stilla som möjligt i 10 dagar...

Söndagsmys, 7 februari 2010

Storebror och lillebror. Lillebror är den som kommer och lägger sig bredvid. Och ibland tycker storebror att det är ok och ligger kvar. ♥

Camo-hund

♥

Hundrastningshjälp

Våra grannar som brukar hjälpa oss med lunchrastningen är i Thailand, vilket gjorde att det blev lite problematiskt när Micke var tvungen att fara till Lidköping måndag och tisdag den här veckan. Lösningen blev att ringa en kompis som ställde upp och tog lunchrastningen för att jag skulle slippa stressa hem på mina 50 lunchminuter. Igår hade hon sina pojkar med sig, som hade fått ta varsin hund och det hade gått hur bra som helst och jag skulle tro att våra pojkar tyckte att det var lika roligt som hennes. Idag var hon ut själv med dem, och - hör och häpna - Ozzy var den med mer pepp i medan Rally var nästan kolugn. Lillbusen måste verkligen ha visat sig från sin allra bästa sida, för oftast har men honom två meter framför medan man får släpa den andra efter sig. Skönt att de uppför sig när man ber någon annan gå ut med dem, man vill ju liksom inte att det ska bli alldeles för besvärligt. Men det kanske bara är husse och matte de gör lite som de vill med?! ; )

Hipp hurra (i efterskott...)!

I oktober blev Ozzy fyra och Rally firade sin andra födelsedag! Inte klokt vad tiden går. Motvilligt ställde de upp på bild:

Gott nytt 2010!

Om jag hade väntat 4 dagar till hade det gått exakt 6 månader sen min förra uppdatering! Ja, det säger väl något om hur min höst har varit. Eller, först blev det semester och sen blev det höst, och med hösten kom heltidsjobbet på KomVux, samtidigt som jag fortsatte hålla liv i avhandlingsskrivandet, och ganska exakt där försvann mitt liv och det enda som existerade var jobba-äta-sova. Det har varit roligt, men i perioder har det varit alldeles för mycket vilket naturligtvis resulterade i att jag har varit sjuk nu på lovet.

Så galen som hösten har varit så har jag nästan inte hunnit göra något med hundarna alls, knappt ens de vanliga långpromenaderna har jag orkat med, och Micke har dragit det största lasset. Dessutom har vi fått ovärderlig hjälp av våra grannar som nästan dagligen tagit med dem på långpromenad varje dag så att Micke har kunnat komma hem och äta lunch i lugn och ro. Extra tacksamt har det varit de dagar som Micke har varit bortrest och jag haft tight på jobbet.

Hur som helst, jag ska försöka bättra mig vad gäller uppdateringarna. Lovar! Återkommer.
/A