Gott nytt 2008!

Tillbaka i stan, med en hel del att berätta - julfirande, mårdhundsjakt med efterföljande veterinärbesök och Rallys första dagar hos oss, bl.a. - men det blir mer om det en annan dag, kanske imorgon. Nu vill vi bara önska ett gott nytt år!
Nyårspussar till er alla!

God jul!

Familjen Bäckströms julshow 2007!

Dammsugare är onda

Dammsugare är onda varelser och dem måste man försöka fly ifrån, gärna upp i fåtöljen, även om det redan är ganska fullt där. Knashund.

Vissa personer är speciella

Vissa personer är speciella, idag mötte vi två av dem när vi var in till stan. Den första var Liv Saga, Dollys matte. Varje gång Ozzy träffar henne blir han helt till sig i trasorna och vet inte riktigt hur han ska bete sig, han pussar och slickar henne i ansiktet och är helt galen av lycka. Idag mötte vi Liv Saga och Dolly och Anders på övergångsstället vid järnvägstunneln, och varken Ozzy eller jag hann riktigt reagera (sorry, Liv Saga! *LOL*), men han hann i alla fall uppfatta att två av hans favvotjejer gick åt andra hållet. =D

När vi var på väg hem träffade vi en annan speciell person, Ozzys uppfödare Annelie. Sist vi träffade henne var tidigt i somras, men det spelar ingen roll hur lång tid det går mellan gångerna, Ozzy känner igen henne direkt och vill klättra upp i famnen på henne och blir alldeles överlycklig. Samma sak händer när vi träffar hennes man. Visst är det lustigt att den första tiden av hans liv sitter så djupt i honom att han fortfarande kommer ihåg dem som om det vore igår?!?

De här tre personerna är dem som Ozzy älskar allra mest i hela världen, ja, efter mig och Micke så klart. ; )

Galet roligt

Kolla inlägget på Robsoft från Joflo!
Happy Friday!

Vilar sig i form

Ozzys taktik är att vila sig i form inför julen och lillebrors ankomst.

*Längtar* ♥

Foton: Hörntorpets kennel

Den som väntar på något gott...

... väntar alltid för länge! Åh vad tiden går långsamt när man väntar på något roligt. Jag och Micke längtar jättemycket efter att få hämta hem valpen. Ozzy förhåller sig väl lite mer avvaktande till det hela. *LOL* I fredags hjälpte en kompis Micke att hämta ett skåp vi köpt via Blocket, och under tiden var hans bichon Alex här. Ozzy och Alex busade järnet i 10 minuter, sen låg de på varsitt håll och flämtade. Alex var ganska kelsjuk och ville gärna bli ompysslad och kliad. Ozzy protesterade inte alls, men efter ett tag tittade han på mig med "ska inte han åka hem snart"-blicken. Ojoj, han skulle bara veta vad som väntar honom! *LOL*

P.S. Alex ska bli tv-stjärna. Han ska vara med i Hundskolan i Go'kväll i januari!

Lillebror

Ozzy ska få en lillebror! Vi har funderat på det ganska länge (ja, egentligen ända sen Ozzy var ca 14 veckor gammal *LOL*), och nu har vi gjort slag i saken. I mellandagarna åker vi ner till Värnamo och hämtar en valp hos Hörntorpets kennel. Vi ska ha en av de två hanarna i kullen, men eftersom vi inte har möjlighet att träffa dem innan vi ska hämta hem valpen så bestämmer vi oss inte för vilken det blir förrän vi är där.

Det känns så klart superkul att få hämta hem en valp, men samtidigt är det lite nervöst också. Man har hunnit glömma så mycket sen Ozzy var liten valp och små banala saker gör att man oroar sig. Dessutom var Ozzy en otroligt snäll valp (vilket vi nog inte riktigt förstod då), så nu är det lika bra att man förbereder sig på att det är en liten vildbasare som flyttar hem till oss. Han ska (troligtvis) heta Rally - jag hoppas att han inte lever upp till sitt namn...

(Foton: Hörntorpets kennel)

Skopåklädning

Han gillar inte så värst att ta på dem, men det går bättre och bättre.

Happy Friday!

Vinterkräksjuka?

Igår var Micke till Sthlm, så jag jobbade hemma. På eftermiddagen tog jag och Ozzy oss en rask promenad upp till universitetet, och Ozzy pinnade på med svansen glatt viftande och verkade tycka att det var himla kul att äntligen få komma ut och gå en lite längre promenad.

Gott så, vi kom hem och jag satte mig för att läsa en text. Ozzy såg lite hängig ut, men jag tänkte inte mer på det. Hade inte suttit lång stund innan började ligga och smacka som om han var väldigt torr i munnen, sen gick han och ställde sig på mattan under matbordet i vardagsrummet och började ulka. Turligt nog brukar detta moment ta en stund så jag hann fram och lyfte ut honom på parketten. Han kräktes en gång men fortsatte att se ut att må dåligt. Strax efter att jag torkat upp det första ställde han sig och kräktes två gånger till. Kräket var väldigt vitt och slemmigt och jag kunde inte identifiera något som skulle fått honom att kräkas. En stund senare så kräktes han två gånger till i köket.

Jag försökte få honom att dricka och äta lite majsvälling, men han ville inte ha något utan låg bara helt håglös. Gjorde så klart misstaget att surfa lite på nätet och blev lite skrämd, men efter att ha pratat med Micke, som i sin tur pratade med veterinären, så kom vi fram till att jag skulle försöka få i honom lite vatten med hjälp av spruta och om han kräktes igen skulle jag ringa direkt, annars skulle vi avvakta. Jag fick i honom lite vatten, sen la han sig bara ner och efter ett tag flyttade han sig till pläden som låg på golvet vid fåtöljen och rullade ihop sig till en liten boll. Där låg han ända tills Micke kom hem några timmar senare.

Och vad händer då? Jo, han är som en ny hund, skäller av glädje, skuttar till dörren, vill genast busa med trossen. Eh?!? Om jag inte visste bättre skulle jag tro att han var kräkless på matte. *LOL* Micke lyckades i alla fall få honom att äta och lurade i honom lite vatten också, och sen var han i princip som vanligt. Idag är han sitt vanliga pigga jag och har följt med Micke på jobbet.

Surpuppan

Här ligger Ozzy och är putt för att han är tvungen att ha "tofflorna" på sig, men det går inte att låta honom vara utan, han slickar på tassarna direkt och jag kan inte ha stenkoll på honom hela tiden. Valet är mellan tratt och tofflor, och jag tror att han väljer tofflorna alla gånger, även om han inte riktigt hajjar det själv.

Konvalescent

Ozzy lider av sviterna efter lördagens skogsäventyr. På kvällen när jag skulle ut med honom på sista pinkrundan var han otroligt ovillig att gå, det gick långsamt och trögt, men dumma matte trodde så klart att han var stel och öm efter att ha kutat runt i skogen i flera timmar. När vi kom in och jag skulle torka av honom med en handduk insåg jag att problemet inte var ömma muskler utan att han hade ont i fötterna. Han har vattniga sår mellan trampdynorna som ser rätt otäcka ut, och så kan han så klart inte låta bli att slicka på dem heller. Jahapp, så blev det tratt igen.

Micke ringde och konfererade med veterinären och det blev samma ordination som sist: jodopax och Silon-salva. Problemet är att det är så jäkla blött ute, han ska helst inte bli blöt om fötterna eftersom det är just väta som gjort att han fått problemen in the first place, plus att han faktiskt blir väldigt håglös och nästan deprimerad av att ha tratten på sig. Så idag har vi köpt "skor" åt honom, och även om han är rätt putt över skorna borde han vara glad att han slipper tratten, för att inte tala om husses egentillverkade hundskor som mest såg ut som svarta simfötter - vi höll på att skratta ihjäl oss när han gick omkring med dem och såg ut som en liten söt sprätthöna. Vi köpte två par - ett par uteskor och ett par inneskor helt i fleece. Han är förstås lite ynklig med skorna på också, men när man går ut glömmer han sig och kutar på rätt bra. Men det blir nog inte några långpromenader på ett tag.

Rapport

Inget byte, men de hittade ett gryt till. Det såg "bäddat och bebott" ut, men ingen var hemma.
Sent på eftermiddagen, strax innan det skulle bli mörkt ringde Micke - Ozzy hade försvunnit och varit borta rejält länge (flera timmar, fast det berättade han ju inte...). Det blev en orolig halvtimme innan han ringde igen och berättade att han kommit tillbaka. Men Busen hade sprungit ordentligt långt, han var helt slut och kom från grannbyns marker, så nu ligger han helt utslagen i sin korg. Ojoj, så orolig man blir, trots pejl och allt.

Veckan som gått

Har varit en rätt normal vecka för Ozzys del:
I onsdags följde han med Micke till klubben, och
i torsdags fick han träffa Tuva igen när de for till Erik för att få hjälp med en pejl. Den här gången lekte de bättre, kanske för att Tuva var på hemmaplan eller så hade hon helt enkelt en bra busdag. =)
Igår hände inget särskilt - eller jo förresten, Elisabeth fick faktiskt tillåtelse att ge honom en present: ett gosedjur! Han har aldrig fått något av oss, men han älskar att busa med Frasses gosedjur när vi är där. Men jag vet inte om han var så överdrivet intresserad när han fick ett eget. Det är väl alltid roligast med andras...
Idag är Micke och Ozzy till Knacken för att knata i skogen lite och se om de hittar något spännande.
Nästa helg blir det ev. rävjakt, beroende på vädret.
Trevlig helg!

Dolly

Dolly var som sagt här med matte i fredags, och sötare hund får man leta efter, men för en som är van med Ozzy kan hon vara en utmaning ibland. *LOL* Men vad gör man, man kan ju inte blir förbaskad på en hund som ser ut så här?!


Ozzy hälsar till Dollys mormor!

19 november

Oj vad tiden rinner iväg, tyckte att det var nyss jag skrev men nu har det redan hunnit gå massor med dagar!

I fredags var Dolly och Liv Saga här så att jag och Liv Saga skulle få scrappa. Vi tog ut hundarna först så att de skulle få rusa av sig lite, men de var inte så himla bussugna så vi gick in ganska fort. Väl inne så var de ju så klart tvungna att busa av sig allt det som de inte busade av sig ute, men efter ett tag så lugnade de ner sig ändå - Ozzy gick och la sig i baljan innanför dörren medan Dolly fortsatte att gå runt och kolla läget, försöka sno åt sig ett vedträ att festa på etc. Först när Ozzy och Micke for iväg upp till Skäran kring 22-tiden fick Dolly ro att lägga sig i fåtöljen. Ett tag. Sen trixade hon ner kongen från köksbänken och då började det roliga... *LOL* Nåja, alla delar intakta, både på hunden och på inredningen, så slutet gott, allting gott. =D

I lördags var det rådjursjakt på programmet, men trots att de var ute hela dagen såg de inte minsta lilla skymt av varken rådjur eller något annat. De fick sig i alla fall ett rejält motionspass, inte så illa det heller.

Söndagen blev lugn, bara en halvlång promenad, men det var alldeles tillräckligt efter Dolly, Zingo och jakt i helgen. Ikväll har Erik och Tuva varit här för lite bus och jaktsnack. Inga större planer till helgen, possibly lite jakt, men det kan bli tajt med tid för det.

15 november

Igår var Ozzy med Micke på jobbet. Ibland när han är där är han väldigt gnällig, men igår var han fantastiskt duktig - sysselsatte sig med ett tuggben ett tag, sen sov han bort resten av eftermiddagen.

I helgen blir det rådjursjakt i trakterna kring Knacken - spännande!

Tjohoo!

Micke (eller kanske Erik, jag vet inte exakt) har skjutit en räv för Ozzy idag! Duktig hund - mamma är stolt! Vet inte så mycket mer, Micke får uppdatera i husses dagbok, men Ozzy hade tydligen varit duktigt taggad. Dock ville han inte apportera ut den, det fick Tuva göra.

I sandgropen

Scenario: Vi är längst bort i sandgropen och hundarna är på väg att klättra uppför kanten.

Liv Saga: Kom, vi vänder tillbaka så kanske de följer efter oss och inte försvinner.
Anna *ropar*: Ozzy, kom, vi går hitåt!
Liv Saga: Ja just ja, din hund hör ju.

*fniss*