Onsdag 9 januari

Oj, oj. Nu har han ett terrier-ryck. Han svischar förbi i hallen med jämna mellanrum, däremellan hör jag hur han far runt mellan alla rummen, terrar glasslådan (bästa leksaken!), skäller på något i vardagsrummet, för att sen helt plötsligt störta iväg till vattenskålen i köket och gulpa i sig vatten medan han står med ena benet i skålen. Alla ni som har (haft) en terrier vet vad jag menar...

Annars går allt bra. Idag har han varit med Micke på jobbet på eftermiddagen, så att Ozzy (och jag med, för den delen) ska få pusta ut lite. Men nä, det är faktiskt inte så jobbigt - det är kanske jobbigare för Ozzy än för mig, för det är mestadels han som får ta emot all energi. Och som på de flesta valpar så finns det i princip bara två lägen: på och av.

Han sover med oss på nätterna, vi har kommit till att det är lugnast så - både han och vi sover bättre om han sover i vår säng. Han får sista pinkrundan kring halv 12-12 och numera är det mer regel än undantag att han sover till halv 7 då Mickes väckarklocka ringer, vilket så klart är himla skönt. Nån liten olycka har hänt, men på det stora hela går det bra med rumsrenhetsträningen (vill dock inte tänka på de eventuella oupptäckta intorkade pölar som kan finnas...). Ibland sover Ozzy med oss också, ibland väljer han att sova på golvet i deras gemensamma säng (vi köpte en stor typ Bia-bädd så att de båda ska rymmas, men eftersom Rally sover i vår säng och ingen av dem sover i hundsängen i sovrummet på dagarna så är den än så länge ganska onyttjad).

Ozzy har stort tålamod med honom, men ibland säger han ifrån lite mer på skarpen - det är nog bra, Rally behöver det. Ibland får jag en känsla av att Ozzy känner att Rally tagit över hans husse lite för mycket. Tidigare brukade t.ex. alltid Micke och Ozzy lägga sig och vila en stund på lunchen, men nu har vi gjort så att jag tar Ozzy med mig på en längre promenad när Micke kommer hem på lunch, vilket innebär att det oftast blir Rally som får lägga sig och gosa med husse istället. Micke ska i alla fall ta med sig Ozzy och åka upp till Knacken i helgen, så att de får rå om varandra lite på tu man hand.

Vi tränar inte alls än egentligen, bara små vardagssaker, som att man ska sitta ner och titta på husse/matte innan man får "varsågod" när man ska äta, men nu för en stund sen när jag och Rally var i parken hade jag med klickern, och han har definitivt hajjat att det är bra när det klickar.

Jahapp, nu har "fjädern gått ur". Då ska jag passa på att laga mat till mig själv.
Allt gott!